Idag är det en vecka sedan fammo somnade in. Helt oväntat! Kan ärligt säga att jag har inte riktigt tagit till mig de än. Fast jag varit o sett henne, där hon legade död. Asså det är helt sjukt egentligen hur livet kan vara. Man vet ju att någongång så händer de, alla ska ju dö. Eller hur? Och det är ju mer "normalt" när gamla människor dör än yngre. Men ändå så känns det helt konstigt, att en människa är död, som man vet att man aldrig någonsin mer kommer att träffa eller bara höra rösten... ALDRIG!!! Ordet DÖD, är ett starkt ord för mig, ett ord som man gärna inte tar i mun. Ja, döden är fan inte rolig... Om två veckor ungefär så blir det en jobbig dag- begravning. Sov i ro!!! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar