Har nog aldrig skrivit då lillan kom till världen, alltså den dagen. Läste i en annan blogg att just hon skrev om de, så det tänker jag oxå nu göra.
Gravtestet 16 dec 2008
Ca 2 veckor innan BF så fick jag ett datum då lillan skulle komma. Som ni redan förstår så utsattes ett datum då hon skulle komma med ett snitt. Och varför? Jo, för att jag redan har snittats två gånger då blir det automatiskt planerat snitt, man får inte föda vanligt då livmodern är så pass skör och kan spricka. Visst vill man prompt föda vanligt så blir det att föda i en operations sal. Men nej, det tycker inte jag att det var värt. Spricker livmodern, så man kan förblöda.. Idagens läge finns det ju resurser än vad det fanns förr. Men nej här vart de planerat kejsarsnitt.
19/8-2009, dagen innan bebisdagen. Packade jag ner det sista och vädret ute var strålande. Jag var lite nervös under dagen. Dels för att jag skulle tas me snitt IGEN! Och att vi mitt i allt skulle bli en till familjemedlem. Vi skulle bli 5 i familjen! Kvällen hade jag svårt att komma till ro för att sova. Men några timmars sömn fick vi båda- jag o Tobbe. Pojkarna sov oxå hemma, min mamma skulle komma upp på morgonen.
20/8-2009, dagen D. Tidigt klev vi upp, för om jag minns rätt så skulle vi vara på förlossningen 07,00. Pappa körde oss dit, eftersom Tobbe inte hade körkort då. När vi kommer dit så fick jag ett rum, en vit rock och sexiga nät trosor. Var bara att byta om. Sen kom sköterskan in och tog lite blodtryck och ställde lite frågor. Sen till min största fasa- KATETER. Usch och fy vad obehagligt då den ska in i murran. Går ju snabbt o enkelt, men iaf så obehgligt. Men efter ett djuuupt andetag så var katetern på plats. Sen var det att vänta lite och att vänta är inge kul då man väntar på nå gott, tiden gick så långsamt. Hann få massa sms under tiden, folk som önskade oss lycka till och att dom önskade sig ett mms efter att lill*n hade kikat ut.
Just efter åtta så kommer barnmorskan och hämtar oss. Vi rullar mot operation! Vilket pirr i magen, snart, snart så skulle våran bebis vara i våra famnar. Tobbe fick gå och byta om till op-rock, och medans han gjorde de, så satte narkosläkaren ryggbedövningen på mig. Jag har valt att vara vaken under snittet. Jag var vaken då Filip oxå kom, och det är ingenting jag ångrar. Ryggbedövningen börjar att verka fort. Och snart så sattes ingreppet igång. Jag for lite gungandes på bordet, men jag trodde ändå inte att dom hade börjat. Dom meddelade tyvärr inte de. Utan efter en stund så säger jag till dom att ska ni inte börja. Joodå säkert op-läkaren snart är bebisen ute...=) Och det dröjde inte länge förräns jag hör bebis skrik, försökte fokusera mig på bebisljudet, var det en flicka eller en till kille?? Svårt, jag hörde ingen speciell skillnad, så jag visste inte förräns barnmorskan kommer fram med bebisen och visar könet. En liten dosa.. EN FLICKA. Snabbt därefter så tar dom henne bort igen och gör vägningen och klär på henne osv, tobbe är med lillan och jag blir kvar på op för att dom ska sy igen mig. Kände hur det kom tårar, legade där och var lite paff att just VI hade fått en tjej. Lyckan var total!
Pojkarna kom samma dag och skådade sin fina lillasyster. Och jag stannade kvar på BB i två nätter. Sen åkte vi hem och mös med dom andra!!!
Snart blir lillan 1 år och 4 månader- om 2 dagar. Alltså det är sjukt vad tiden går fort. Tyckte nyss hon kom till oss och vi legade där på BB.
Den 15 December 2008 så tog jag ett gravtest. Testet visade ett svagt, svagt streck. Trodde det var ett "spök"streck. Så glädjen för ett possitivt besked vågade jag inte ta ut än! Så dagen efter så var jag och köpte ett didigtalt test. Alltså den 16 Dec -2008 så fick jag svaret svart på vitt.. Vi ska bli 5 i familjen!!!
Gravtestet 16 dec 2008
Ca 2 veckor innan BF så fick jag ett datum då lillan skulle komma. Som ni redan förstår så utsattes ett datum då hon skulle komma med ett snitt. Och varför? Jo, för att jag redan har snittats två gånger då blir det automatiskt planerat snitt, man får inte föda vanligt då livmodern är så pass skör och kan spricka. Visst vill man prompt föda vanligt så blir det att föda i en operations sal. Men nej, det tycker inte jag att det var värt. Spricker livmodern, så man kan förblöda.. Idagens läge finns det ju resurser än vad det fanns förr. Men nej här vart de planerat kejsarsnitt.
19/8-2009, dagen innan bebisdagen. Packade jag ner det sista och vädret ute var strålande. Jag var lite nervös under dagen. Dels för att jag skulle tas me snitt IGEN! Och att vi mitt i allt skulle bli en till familjemedlem. Vi skulle bli 5 i familjen! Kvällen hade jag svårt att komma till ro för att sova. Men några timmars sömn fick vi båda- jag o Tobbe. Pojkarna sov oxå hemma, min mamma skulle komma upp på morgonen.
20/8-2009, dagen D. Tidigt klev vi upp, för om jag minns rätt så skulle vi vara på förlossningen 07,00. Pappa körde oss dit, eftersom Tobbe inte hade körkort då. När vi kommer dit så fick jag ett rum, en vit rock och sexiga nät trosor. Var bara att byta om. Sen kom sköterskan in och tog lite blodtryck och ställde lite frågor. Sen till min största fasa- KATETER. Usch och fy vad obehagligt då den ska in i murran. Går ju snabbt o enkelt, men iaf så obehgligt. Men efter ett djuuupt andetag så var katetern på plats. Sen var det att vänta lite och att vänta är inge kul då man väntar på nå gott, tiden gick så långsamt. Hann få massa sms under tiden, folk som önskade oss lycka till och att dom önskade sig ett mms efter att lill*n hade kikat ut.
Just efter åtta så kommer barnmorskan och hämtar oss. Vi rullar mot operation! Vilket pirr i magen, snart, snart så skulle våran bebis vara i våra famnar. Tobbe fick gå och byta om till op-rock, och medans han gjorde de, så satte narkosläkaren ryggbedövningen på mig. Jag har valt att vara vaken under snittet. Jag var vaken då Filip oxå kom, och det är ingenting jag ångrar. Ryggbedövningen börjar att verka fort. Och snart så sattes ingreppet igång. Jag for lite gungandes på bordet, men jag trodde ändå inte att dom hade börjat. Dom meddelade tyvärr inte de. Utan efter en stund så säger jag till dom att ska ni inte börja. Joodå säkert op-läkaren snart är bebisen ute...=) Och det dröjde inte länge förräns jag hör bebis skrik, försökte fokusera mig på bebisljudet, var det en flicka eller en till kille?? Svårt, jag hörde ingen speciell skillnad, så jag visste inte förräns barnmorskan kommer fram med bebisen och visar könet. En liten dosa.. EN FLICKA. Snabbt därefter så tar dom henne bort igen och gör vägningen och klär på henne osv, tobbe är med lillan och jag blir kvar på op för att dom ska sy igen mig. Kände hur det kom tårar, legade där och var lite paff att just VI hade fått en tjej. Lyckan var total!
Allra första bilden på vår prinsessa.
På uppvaket, då jag fick se lillan ordentligt.
Efter en halvtimme kanske (svårt att uppfatta tiden på ett sjukhus) så kom jag upp till uppvaket där man måste vara ett tag tills en stor del av bedövningen hade släppt. Då kommer Tobbe upp med lillan dit och då får jag se på henne på riktigt!!! Hon var/är det finaste flickebarnet jag någonsin skådat. Vår dotter, pojkarnas lillsyrra...
Efter en halvtimme kanske (svårt att uppfatta tiden på ett sjukhus) så kom jag upp till uppvaket där man måste vara ett tag tills en stor del av bedövningen hade släppt. Då kommer Tobbe upp med lillan dit och då får jag se på henne på riktigt!!! Hon var/är det finaste flickebarnet jag någonsin skådat. Vår dotter, pojkarnas lillsyrra...
Pojkarna kom samma dag och skådade sin fina lillasyster. Och jag stannade kvar på BB i två nätter. Sen åkte vi hem och mös med dom andra!!!
Bröderna skådar sin lillasyster
20/8-2009 klockan 08,23 kom världens finaste Molly. Hon vägde 3870 gram och var 50 cm lång!
20/8-2009 klockan 08,23 kom världens finaste Molly. Hon vägde 3870 gram och var 50 cm lång!
Några dagar gammal tös.
/Sussie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar